Information ang Dansnät Sverige 2003 04 28

DANSNÄT SVERIGE

Ett nätverk där individ, åskådare, medborgare möter dans på scen: konst, innovation, virtuositet, genus, etnicitet, samtid och historia. Ett nätverk där nationalscen och region samarbetar för att garantera sin publik kvalitet, stor bredd och aktualitet.

På ovanstående plattform har samtal förts mellan regioner och Dansens Hus och i Dansens Hus styrelse under hela 1990-talet. År 2001 har frågan ånyo väckts och förprojektering av ett dansnätverk genomförts i en serie möten på Dansens Hus våren 2002 i vilka också en av Dansens Hus stiftare, Riksteatern deltagit.

De som möttes var representanter för Västerbottensmusiken/NorrlandsOperan, Landstinget i Västernorrland, Gävle Teater, Musik i Västmanland, Linköpings kommun och Jönköpings kommun. Projektgruppen har ansökt om pengar hos regeringen. Ansökan om projekteringsbidrag till Stiftelsen Framtidens Kultur beviljades med 250.000:- och med ytterligare 60.000:- för genomförande av en föreställning i samband med möte i Jönköping.

Projektering har genomförts av parterna i en serie regionalt förlagda möten som började i Gävle 11-12/9 –02 , Linköping 17/10, Umeå 5-6/11, Jönköping 18-19/11, Västerås 11/12, Härnösand 18-19/2-03 och avslutas i Stockholm 11/4-03. Riksteatern har medverkat vid flertalet möten.

I budgetpropositionen, hösten 2002, har kulturministern givit ett nationellt uppdrag med 1 msk åren 2003, 2004, 2005 med mål att utveckla Dansnät Sverige. Riksteatern skall genom Dansens Hus stöda verksamheten. Kulturdepartementet har också givit ett engångsbidrag till Dansens Hus
hösten 2002 med destination till bl a Dansnät Sverige.

Från och med att projektering påbörjats efter sommaren 2002 knöts Christina Molander (35%tjänst/mån) till verksamheten som koordinator och senare på hösten Åsa Westman som producent. Båda är visstidsanställda på deltid. Från Dansens Hus deltar i första hand den tekniska avdelningen.

Under projekteringen har kontakter knutits med och kunskap utbytts med såväl Västra Götaland som Region Skåne där nästa möte hålls i Malmö 22-23/5-03 och samlar såväl region/Musik i Skåne som Skånes Dansteater och Dansstationen.

Dansnät Sverige har sju parter, men har redan väckt intresse hos många fler. Samtal förs med länsdanskonsuleten i Värmland, Marianne Eriksson, som förbereder sitt län för partnerskap.

Riktlinjer för åren 2003-2005.

* Mötesverksamhet.
* Kurser, seminarier med mera för de regionala parternas personal.
* Samarbete mellan Dansens Hus och Riksteatern.
* Föreställningar i turné mellan dansnätets parter.
* Årlig residens.
* Den tänkande kroppen.

Ordinarie mötesverksamhet mellan nätverkets parter.
Den mötesverksamhet som ägt rum mellan parterna under förprojektering och
projektering ersätts efter den 11/4-03 av de ordinarie möten mellan parterna som årligen hanterar programval inklusive residens, kringverksamhet, kursverksamhet med flera gemensamma intressen.
Valet av repertoar görs av parterna tillsammans med beaktande av Dansens Hus centrala roll som nav och som sluss för utländska ensembler in i nätverket.

Kurser, seminarier med mera för de regionala parternas personal i dansnätets verksamhet.
Att på plats hos varje regional part ha de medarbetare som kan förbereda, möta och ta hand om föreställningen. Och leda upplevelsen av den vidare till nästa möte med dansen är en förutsättning för Dansnät Sverige. Det gäller såväl försäljning, teaterteknik som de lokala/regionala intressen som ska avspegla sig i val av program, kringaktiviteter med mera.
Dansnätet skall härför planera årligen återkommande kursverksamhet, seminarier med mera och förstå dessa som ingående i ett större socialt nätverkande.

Riksteatern stöder dansnätet genom Dansens Hus.
Som en av Dansens Hus stiftare har och har Riksteatern haft flertalet beröringsytor med Dansens Hus. En är Cullbergbaletten. En annan var samarbetet med Kulturrådet och Kungliga Operan i projekt ”Dans i hela landet”.
I Dansnät Sverige har vi kommit överens om att pröva att Riksteatern stöder med teknisk utrustning och transporter. Det är en väl känd bristsituation att flertalet regionala spelplatser inte har egen teknisk utrustning.

Turnerande föreställningar.
Turnéer omfattar fler eller färre av dansnätets parter och möter andra nätverk
m fl. för vidare distribution av föreställningar i fråga.
Varje turné är del av det större sammanhang som riktlinjer enlig ovan formerar.

Årlig residens och utvecklande av residensmodeller
En av de föreställningar som årligen väljs att spela i nätverket skall vara samproducerad i residens. Ett nytt verk som helt eller delvis repeteras fram och får sin premiär hos en av dansnätets regionala parter.
Att så årligen sker ger en mängd utvecklingsmöjligheter som återfinns både före och efter premiär. Att utveckla ett sammanhang och förankring med lokal dans, teater, skola, bibliotek, industri, natur etc. etc. Att använda både traditionella och annorlunda möten mellan publik och föreställningen för att finna ny publik till den och för att låta ny publik finna den.

Nyckeln till aktivt deltagande/intresse i varjehanda verksamhet går två vägar:
Individen och de andras (de som gjort det till sin sak att informera individen).

Den tänkande kroppen. Kunskap och kunskapande om dans.
Att tänka med dans och att tänka om dans.
Det ska vara en utmaning att tala om dans. Att i ord göra det ickelitterära förståligt. Att med ord kunna visa på betydelsen av den tänkande kroppen.
Att finna former för hur en föreställning introduceras. Hur ett samtal efter den kan modereras. Vad det är som lockar publik till en föreläsning om dans på biblioteket. Vad det är som lockar publik till en debatt om samtidsdans i badhuset. Vem är det som talar och från vilken ståndpunkt. Det är av stor betydelse att vår utgångspunkt är rätt när vår ambition är kommunikation. Tänkande, talande och skrivande om dans måste utveckla egen kunskapsgrund. Å ena sidan den där skapandet av ett konstverk förstås som en forskningsprocess och konstverket som dess resultat – Å andra sidan ett tänkande om dans som står på filosofisk, teatervetenskaplig, socialantropologisk etc. grund.
I Dansnät Sveriges fall är ett kunskapande om dans också avhängigt positioner och attityder. Med position avses här i vilken relation till dansen talaren står:
i dansen, utanför dansen och med vilket avstånd till dansen. Med attityd avses var talaren placerar dansen i samhälle och mellan människor.
I Dansnät Sverige skall text och talare användas för att förankra
dansföreställningen i de sammanhang som ger den plats i det offentliga rummet regionalt och lokalt, alltså också bjuda in talare som få tidigare förknippat med engagemang och kunskaper om dans men väl med annat.

Verksamhetsplan för år 2003 (-04).
Första halvåret av det nationella uppdraget, 2003-2005, används för att slutföra projektering. Pressmöte 28/4 2003 kl. 10.00-12.00 presenterar verksamhetslinjer och repertoar med kringarrangemang för verksamhetsstart hösten 2003.
Det inledande verksamhetsåret, höst/vår 2003-04, stöder Stiftelsen Framtidens Kultur delar i verksamheten.
Verksamhet i bilagor: 1. Repertoar
2. Residens
3. Utbildning utveckling

Stockholm den 28 /4 2003

För Dansnät Sverige
Lars Tibell/NorrlandsOperan, Gustav Mankell/Linköpings Kommun, Lars Knutsson /Västmanlandsmusiken, Christer Rytterskog/Landstinget i Västernorrland,
Claes Rydberg/Kultur Jönköpings Kommun, Anders Weick/Gävle Teater.

JAN ZETTERBERG, Dansens Hus

Bilaga 1. Föreställningar på turné i Dansnät Sverige hösten 2003

Moose Dance Company “Populärkultur”
Moose Dance Company är ett ungt danskollektiv. På bara några år, sedan starten 1998, har de gjort ett flertal dansfilmer och produktioner som bland annat spelats på Blå lådan i Dansens Hus i Stockholm.
Vi har sett dem dansa i koreografier av bl a Kenneth Kvarnström, Philippe Blanchard och Bounce m fl.
I höst gav de också Somebody gave us this title på Dansens Hus stora scen.
Föreställningen med arbetsnamnet ”Populärkultur” är den första föreställningen i Dansnät Sverige som arbetas fram i residens. Detta första residens sker i samproduktion med Gävle teater.
Turnéorter: Gävle, Sundsvall, Umeå, Skellefteå, Linköping, Jönköping, Dansens Hus, Västerås

Jo Strömgren Kompani “TOK PISIN”
Jo Strømgren Kompani och koreografen Jo Strömgren har varit verksamt i och utanför Norden sedan starten 1998 och har under många år besökt Sverige, både som gästkoreograf på NorrDans, Älvsborgsteatern och med det egna kompaniets föreställningar på gästspel hos b.a. Dansens Hus i Stockholm. Kompaniet har gästat mer än trettio länder och Jo Strömgren.
Föreställningen ”TOK PISIN” får sin urpremiär i augusti 2003 i Portugal.
Turnéorter: Dansens Hus, Gävle, Sundsvall, Härnösand

K.Kvarnström & Co “Blind me”
K. Kvarnström & Co har turnerat i de flesta europeiska länder samt i Afrika, Israel, Japan, Latinamerika och USA. Kenneth Kvarnström har gjort beställningsverk för bland annat Cullbergbaletten, Kungliga Baletten och Finlands Nationalbalett och har producerat diverse evenemang för främjandet av danskonst bland annat Finsk afton och Dance for Life. 1 januari 2004 blir Kenneth Kvarnström ny chef för Dansens Hus i Stockholm.
Föreställningen ”Blind me” för tre dansare får sin urpremiär i augusti 2003 i Finland.
Turnéorter: Dansens Hus, Linköping, Härnösand, Umeå, Jönköping

Inés Bácan / Concha Vargas Flamencoföreställning
Gästspel från Spanien av några av flamencons främsta utövare.
Inés Bácan och Concha Vargas gästade senast Sverige våren 2002 (Dansens Hus, Stockholm, Gävle Teater och Norrlandsoperan, Umeå).
Turnéorter: Dansens Hus, Linköping, Jönköping, Härnösand, Umeå

Repertoaren för Dansnät Sverige våren 2004 är under utarbetande och samtal förs med ett flertal kompanier.

Bilaga 2.

Möjligheter & mål med ett residens
Beskrivning av Anders Weick, intendent på Gävle Teater.
Först ut med residens av gruppen Moose Dance Company och föreställningen (arbetsnamn) Populärkultur, hösten 2003.

”Att få tillgång till en ensemble under en längre tid, i det här fallet 7-8 veckor, medför en mängd möjligheter som inte existerar i den vanliga gästspelssituationen.

Att vi som arrangörer kan ta steget från ”prat och papper” till ”verkliga möten”. Möten med en helt annan substans som kan leda till ökat intresse och förståelse för dansen som konstart.

Att fördjupa upplevelsen för den nuvarande publikgruppen som rekryteras från dansintresserade som Kulturskolan, Fritidsgårdar, dansgrupper och skolor, dansabonnenter, intresserad allmänhet … Ge dem möjligheter att följa en process. Kanske göra tre eller fyra nedslag under en repperiod, få följa diskussioner kring idéinnehåll, scenografi, ljussättning, uttrycksval… Få möta enskilda dansare som berättar om sin väg till yrket, om utbildningar, om yrkets förutsättningar, om deras syn på dansens framtid…

Att en satsning av det här slaget också bör skapa grogrund för en serie föreläsningar under hösten om danskunskapande i ett större och bredare perspektiv.

Att utifrån den gästande gruppens intresse och preferenser föra samman dem med lokala förmågor, föreningspersoner inom olika konstinriktningar som filmare, musiker, bildskapare, serietecknare, digitala konstutövare….

Att skjuta in sig på nya publikkategorier som IT-folk, reklamare, lantmäterimänniskor med 3D som arbetsredskap, vissa av Högskolans utbildningslinjer … Bjuda in dem till den upplevelse ett möte och samtal kan innebära ..

Att öka den fasta och timanställda personalen kunskaper om och förståelse för dansens förutsättningar och villkor.

Att förmå någon av tidningarnas kulturjournalister att göra en serie reportage som följer en föreställnings framväxt och därmed nå en större allmänhet.

Att det som listats ovan ev. ska generera mer publik men framförallt ska fördjupa och förstärka det intresse som finns och därmed ge en initierad och intresserad publik som i sin tur påverkar ny publik”.

Bilaga 3.

UTVECKLING- UTBILDNING
- en seminarieserie för danskonsten med helhetsperspektiv.

Vi vill i tre steg skapa en kunskap i de publika och förmedlande leden av danskonsten. Vi ska på sex platser i landet ge en bred kunskap och inspiration till de publika grupperna och till dem som kommer att vara den förmedlande länken till danskonsten. En kunskap som i flera delar även kommer att vara öppen för dem som arrangerar och kommer att arbeta med dans i alla former.

Behovet av att ta ett helhetsgrepp är stort.
Allt för att hela ledet från beslutare via förmedlare till den faktiska publiken ska ha en bred kunskap och nycklar in till danskonsten.
Projektet är en igångsättare för att visa på arbetssätt som orten, kommunen eller regionen kan fortsätta i egen regi.

Det pågår ständigt ett arbete för danskonsten från och på olika håll i landet. Detta är en del av det arbetet.

6 PLATSER - Umeå, Härnösand, Gävle, Västerås, Linköping, Jönköping

Seminarieserierna är en start för aktörer på plats.
Region, län eller kommun som alla ser olika ut och har olika behov.
Danskunskap har inte någon självklar kontinuitet ute i landet.
Detta är ett sätt att ge inblick i danskonsten och en start för aktörerna att själva fortsätta utveckla danskunskapen på sin ort med hjälp av nyvunna kunskaper och kontakter.
Dansnät Sverige finns, under uppbyggnad, som en möjlig medarbetare för fortsatt verksamhet.
Det är av stor vikt att flera än just arrangörerna erbjuds inblick och kunskap för att själva möjliggöra en bredare kunskap på området ute i landet.
Detta är ett försök att ta ett helhetsgrepp tillsammans med de sex huvudmän som ingår i Dansnät Sverige.
Varje plats står för lämplig lokal, information och marknadsföring, subventionerar boende och deltar själva i arrangemanget.

1. Danskunskap.

2. Föreläsning, workshop, samtal.

3. Föreläsningsserie, teori-danskunskap. Historia och samtid.